- Hur ska ett bra läromedel se ut?
- Hur stor nytta har vi av våra läroböcker i matematik?
- Vilka fördelar finns det med att följa en lärobok?
- Vilka risker finns det?
- Vad kan inte läroboken ge eleverna?
- Vilka andra resurser finns som vi kan använda?
torsdag 20 januari 2011
Ny studiecirkelträff
På måndag 24 januari träffas vi igen på vår nya konferenstid 15.15-16.15. Då fortsätter vi samtalet utifrån kapitel 3. Vi diskuterar läromedel i matematik. Några frågor att fundera på:
tisdag 14 december 2010
Undervisningens mål och planering
Äntligen fick vi till en träff i vår studiecirkel. Vi började samtala om kapitel 3 i boken Baskunskaper. Det är ett omfattande kapitel och vi kände att vi behöver mer tid att samtala om detta.
Författarna skriver att matematik ibland kallats det "lättskötta ämnet". Vem som helst kan undervisa i matematik utifrån en lärobok. Vad blir konsekvenserna av ett sådant synsätt? Vad tycker vi om detta sätt att se på matematikundervisningen?
Om man bara följer en lärobok kan många ämnen verka "lättskötta". Många läroböcker är dessutom utformade med exempel i rutor som man kan gå igenom. Sedan räknar eleverna den typen av uppgifter tills nästa ruta kommer. Det svåra är att fånga upp elevernas tankar och föreställningar och hur de förhåller sig till hållbara strategier. Den som ska undervisa i matematik behöver ha ett helhetsperspektiv och förmågan att kunna prata matematik med eleverna.
I avsnitt 3.2 beskrivs ett sätt att utveckla matematikundervisningen i fyra steg. Hur skulle vi kunna använda oss av detta? Kan vi koppla detta till utvecklingen av vår matteverktad?
De fyra stegen är diagnos, målbeskrivning med planering, genomförande och utvärdering. Det känns onödigt att göra fördiagnoser för varje arbetsområde särskilt om man följt eleverna under en längre tid och känner dem väl. Dessutom känns diagnosen meningslös om det finns resurser som motsvarar resultatet. Däremot arbetar vi med de tre andra stegen när vi skriver våra Lokala Pedagogiska Planeringar, LPP. Vi jämförde våra gamla dokument med Utvecklingsscheman med bokens exempel på målbeskrivningar. Vi vill inte ha tillbaka våra krysscheman, men de kanske kan vara bra att snegla på när vi jobbar vidare med de nya kursplanerna.
Författarna delar upp kunskapsbegreppet i två delar, kompetens och färdighet. Hur hänger dessa delar ihop? Hur kan brister på det ena området påverka elevernas utveckling inom det andra området? Hur kan vi planera undervisningen så att vi undviker dessa problem?
Det kändes skönt att kunna sätta ord på företeelser som vi sett. Nu kan vi lättare prata om olika kompetensnivåer. Vi tror att många moment kan komma tidigare och att man kan arbeta med samma område även om eleverna inte befinner sig på samma nivå. Alla kan t ex arbeta med area men med olika nivåer på de mått som används. Vi pratade också en del om hur vi genom att samarbeta kan ge duktiga elever en chans att jobba på sin nivå. Om man bortser från de elever som har extrema svårigheter, kan de allra flesta delta i undervisningen om man hela tiden repeterar baskunskaperna s k aritmetikdoping.
Så här långt kom vi vid detta tillfälle. Vi fortsätter vårt samtal vid ett senare tillfälle.
Författarna skriver att matematik ibland kallats det "lättskötta ämnet". Vem som helst kan undervisa i matematik utifrån en lärobok. Vad blir konsekvenserna av ett sådant synsätt? Vad tycker vi om detta sätt att se på matematikundervisningen?
Om man bara följer en lärobok kan många ämnen verka "lättskötta". Många läroböcker är dessutom utformade med exempel i rutor som man kan gå igenom. Sedan räknar eleverna den typen av uppgifter tills nästa ruta kommer. Det svåra är att fånga upp elevernas tankar och föreställningar och hur de förhåller sig till hållbara strategier. Den som ska undervisa i matematik behöver ha ett helhetsperspektiv och förmågan att kunna prata matematik med eleverna.
I avsnitt 3.2 beskrivs ett sätt att utveckla matematikundervisningen i fyra steg. Hur skulle vi kunna använda oss av detta? Kan vi koppla detta till utvecklingen av vår matteverktad?
De fyra stegen är diagnos, målbeskrivning med planering, genomförande och utvärdering. Det känns onödigt att göra fördiagnoser för varje arbetsområde särskilt om man följt eleverna under en längre tid och känner dem väl. Dessutom känns diagnosen meningslös om det finns resurser som motsvarar resultatet. Däremot arbetar vi med de tre andra stegen när vi skriver våra Lokala Pedagogiska Planeringar, LPP. Vi jämförde våra gamla dokument med Utvecklingsscheman med bokens exempel på målbeskrivningar. Vi vill inte ha tillbaka våra krysscheman, men de kanske kan vara bra att snegla på när vi jobbar vidare med de nya kursplanerna.
Författarna delar upp kunskapsbegreppet i två delar, kompetens och färdighet. Hur hänger dessa delar ihop? Hur kan brister på det ena området påverka elevernas utveckling inom det andra området? Hur kan vi planera undervisningen så att vi undviker dessa problem?
Det kändes skönt att kunna sätta ord på företeelser som vi sett. Nu kan vi lättare prata om olika kompetensnivåer. Vi tror att många moment kan komma tidigare och att man kan arbeta med samma område även om eleverna inte befinner sig på samma nivå. Alla kan t ex arbeta med area men med olika nivåer på de mått som används. Vi pratade också en del om hur vi genom att samarbeta kan ge duktiga elever en chans att jobba på sin nivå. Om man bortser från de elever som har extrema svårigheter, kan de allra flesta delta i undervisningen om man hela tiden repeterar baskunskaperna s k aritmetikdoping.
Så här långt kom vi vid detta tillfälle. Vi fortsätter vårt samtal vid ett senare tillfälle.
måndag 13 december 2010
tisdag 30 november 2010
Ingen träff den här veckan heller
Det blev ingen studiecirkelträff den här veckan heller. Kylan stängde skolan. Eleverna fick ledigt och vi jobbade hemifrån. Återkommer senare med ny tid för träffen.
lördag 13 november 2010
Fortsättning på studiecirkeln/Jultips
Efter ett antal veckors uppehåll p g a konferenser och höstlov är det dags att fortsätta samtalen utifrån Baskunskaper i matematik. På tisdag träffas vi igen. Frågorna till kapitel 3 finns under studiecirkelfliken ovan. Det är ett långt och omfattande kapitel. Vi kanske inte hinner samtala om allt på tisdag, men vi gör så långt vi hinner. Så får vi ta ställning till hur vi går vidare.
Vi ska också fortsätta att utveckla vår matteverkstad. Området vi börjar med är geometri. Här är några länkar till sidor som vi kan använda:
Läroplan och kursplaner i nedladdningsbara pdf-filer
NCM:s länksida till olika aktiviteter
NCM:s materiallistor
Inför julen:
Lite tips på julaktiviteter i matematik från NCM
Vi ska också fortsätta att utveckla vår matteverkstad. Området vi börjar med är geometri. Här är några länkar till sidor som vi kan använda:
Läroplan och kursplaner i nedladdningsbara pdf-filer
NCM:s länksida till olika aktiviteter
NCM:s materiallistor
Inför julen:
Lite tips på julaktiviteter i matematik från NCM
fredag 22 oktober 2010
Matteverkstad
Vid träffen i tisdags började vi prata om hur vår matteverkstad ska se ut. Alla var inte med och vi kommer att fortsätta vårt samtal en stund varje gång vi träffas. Först pratar vi om kapitlet i boken. Sedan tar vi upp matteverkstaden. Den här gången sa vi så här:
Hur ska vår matteverkstad se ut? Ska vi ha temalådor eller materialbank eller en blandning av både och? Hur gör vi med de basmattematerial som finns i klassrummen?
Vi vill ha både temalådor och materiallådor. Temalådorna ska följa en röd tråd från F-klass till år 6. De kan se ut ungefär som de som fanns i NCM:s matteverkstad. Materiallådorna kan innehålla sådant som man kan behöva ibland t ex stickor, markörer, tärningar. Basmaterialet som ska finnas i varje klassrum kommer fortfarande att behövas, men vi kan gå igenom det och se om det är rätt saker vi har. En del används inte så ofta och kan finnas i matteverkstaden. Andra saker används varje vecka och behövs då i klassrummet.
Var ska matteverkstaden vara? Enbart materialrum eller plats för arbete med eleverna? Hur ska vi använda matteverkstaden?
Vi tror att det bästa utrymmet finns i rummet mellan treans klassrum och slöjden. Vi kan sätta upp hyllor på väggen mot treans klassrum för förvaring av material. Där kan man också vara med en halvklass. I så fall kan alla klasser bok tider att vara där.
Vilket material behöver vi? Hur ska vi förvara materialet, hyllor eller skåp? Var får vi inredningen ifrån?
Eftersom vi inte får använda projektpengarna till inredning, måstett ta tid att vi äska särskilda pengar till hyllorna. Vi vill börja med enkla lådor typ lock och kartonger som varit kopieringspapper i. Om vi har mer pengar, kan vi köpa in plastlådor senare.
Vi vill börja med ett av målen för ett av områdena i den nya kursplanen t ex geometri. JOI tar fram de nya kursplanerna och annat underlag t ex från Strävorna för arbetet med geometrilådorna. Lådorna ska märkas tydligt med område och mål.
När ska matteverkstaden vara klar att tas i bruk?
Det kommer att ta tid att utveckla matteverkstan fullt ut, men vi vill komma i gång med första området till hösten 2011.
Vilka ska jobba med att bygga upp och köpa in material? Ska vi ha en projektgrupp? Vem ansvarar för att arbetet kommer igång?
Vi ska hjälpas åt med att tillverka lådorna, men projektgruppen ska leda arbetet. Vi pratar mer om detta längre fram. Vi hoppas att kunna utnyttja någon eller några studiedagar under nästa år.
Hur gör vi med matteverkstaden när den är uppbyggd? Vem ansvarar för kompletteringar och utveckling? Vem håller ordning?
Det kommer att behövas någon som ansvarar för ordningen i matteverkstan och någon eller några som ansvarar för att utveckla den vidare så att utvecklingen inte stagnerar.
Nästa träff är tisdag V 46. Då diskuterar vi kapitel 3: Undervisningens mål och planering.
Hur ska vår matteverkstad se ut? Ska vi ha temalådor eller materialbank eller en blandning av både och? Hur gör vi med de basmattematerial som finns i klassrummen?
Vi vill ha både temalådor och materiallådor. Temalådorna ska följa en röd tråd från F-klass till år 6. De kan se ut ungefär som de som fanns i NCM:s matteverkstad. Materiallådorna kan innehålla sådant som man kan behöva ibland t ex stickor, markörer, tärningar. Basmaterialet som ska finnas i varje klassrum kommer fortfarande att behövas, men vi kan gå igenom det och se om det är rätt saker vi har. En del används inte så ofta och kan finnas i matteverkstaden. Andra saker används varje vecka och behövs då i klassrummet.
Var ska matteverkstaden vara? Enbart materialrum eller plats för arbete med eleverna? Hur ska vi använda matteverkstaden?
Vi tror att det bästa utrymmet finns i rummet mellan treans klassrum och slöjden. Vi kan sätta upp hyllor på väggen mot treans klassrum för förvaring av material. Där kan man också vara med en halvklass. I så fall kan alla klasser bok tider att vara där.
Vilket material behöver vi? Hur ska vi förvara materialet, hyllor eller skåp? Var får vi inredningen ifrån?
Eftersom vi inte får använda projektpengarna till inredning, måstett ta tid att vi äska särskilda pengar till hyllorna. Vi vill börja med enkla lådor typ lock och kartonger som varit kopieringspapper i. Om vi har mer pengar, kan vi köpa in plastlådor senare.
Vi vill börja med ett av målen för ett av områdena i den nya kursplanen t ex geometri. JOI tar fram de nya kursplanerna och annat underlag t ex från Strävorna för arbetet med geometrilådorna. Lådorna ska märkas tydligt med område och mål.
När ska matteverkstaden vara klar att tas i bruk?
Det kommer att ta tid att utveckla matteverkstan fullt ut, men vi vill komma i gång med första området till hösten 2011.
Vilka ska jobba med att bygga upp och köpa in material? Ska vi ha en projektgrupp? Vem ansvarar för att arbetet kommer igång?
Vi ska hjälpas åt med att tillverka lådorna, men projektgruppen ska leda arbetet. Vi pratar mer om detta längre fram. Vi hoppas att kunna utnyttja någon eller några studiedagar under nästa år.
Hur gör vi med matteverkstaden när den är uppbyggd? Vem ansvarar för kompletteringar och utveckling? Vem håller ordning?
Det kommer att behövas någon som ansvarar för ordningen i matteverkstan och någon eller några som ansvarar för att utveckla den vidare så att utvecklingen inte stagnerar.
Nästa träff är tisdag V 46. Då diskuterar vi kapitel 3: Undervisningens mål och planering.
fredag 1 oktober 2010
Kunskapssyn och lärande
Vår andra studiecirkelträff handlade om vår kunskapssyn och lärandet. Vi läste kapitel 2 i Baskunskaper i matematik och diskuterade följande frågor:
Finns det ett "kollektivt nedärvt intellekt" som förs vidare från generation till generation? Vad har du i så fall ärvt i matematikkunskaper från tidigare generationer och vad ger du vidare till nästa generation?
Kunskaps förs vidare från generation till generation men den förändras på vägen. Vi lärde oss praktisk matematik i vardagssituationer hemma, när vi mätte, sorterade, bakade och utförde andra hushållssysslor. I skolan fick vi lära oss procedurer t ex hur man ställer upp tal. Vi för vidare det vi lärt oss och det som fungerat för oss. Det som vi haft svårt att lära eller inte använder för vi inte heller vidare. Det finns en risk att dagens elever inte får med sig lika mycket vardagskunskap i matematik eftersom föräldrar idag inte bakar lika mycket eller har lika mycket tid tillsammans med sina barn idag. Förskolan och skolan blir då en viktig kunskapsöverförare.
Behöver vi andra matematikkunskaper idag? Finns det kunskaper som vi inte behöver längre?
En del kunskaper var lättare att förstå förr. När det fanns tjugofemöringar, var det lättare att lära sig att 4x25=100. Å andra sidan lär sig dagens elever lättare att 5x20=100 därför att det finns tjugor. En del mått används inte lika mycket och försvinner, andra kommer i stället som megabyte och terawatt. Det finns andra hjälpmedel idag t ex miniräknare och datorer, men det innebär inte att vi inte måste förstå vad vi gör. De gör det bara enklare att utföra beräkningarna.
Vad är kunskap för dig och hur utvecklas kunskaper i matematik? Vad menar man med kunskapens tre olika aspekter: den konstruktiva, den kontextuella och den funktionella? Vad innebär det för oss lärare?
Kunskap är något man utvecklar genom erfarenheter. Vi bygger vår kunskap för att göra världen begriplig. Det innebär att vi lär oss på olika sätt och vi lärare behöver ge eelverna möjlighet att lära på det sätt som passar dem bäst.
Kunskap är beroende av sammanhanget. Vi lär oss olika saker och använder det vi vet på olika sätt i olika sammanhang. Det betyder att vi framför allt behöver jobba med matematiken i vardagliga situationer som eleverna känner väl till. Men ibland måste vi skapa meningsfulla sammanhang. Vi kan behöva sätta eleverna i sådana situationer där de kan använda och utveckla den kunskap de har.
Vi lär oss det vi ser en användning för. Vissa moment i matematiken kan vara svåra att förklara vad man ska ha den kunskapen till. Eleverna nöjer sig inte med att de kommer att ha nytta av det i framtiden. Det betyder att vi behöver bli bra på att motivera.
Vilka lärarkunskaper är viktigast om man ska undervisa i matematik? Vad är goda ämneskunskaper i matematik?
Det är viktigt med goda ämneskunskaper. Vi bör inte bara behärska den matematik vi lär ut utan också känna till vad eleverna lärt sig på tidigare stadier och vad de kommer att lära sig i högre årskurser. Det bör finnas en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Det upplever vi inte alltid att det finns idag.
Vi måste veta vad vi ska lära ut. Det kräver goda kunskaper om våra kursplaner och att man hänger med i vad aktuell forskning kommit fram till. Vi måste också ha goda didaktiska kunskaper och veta hur vi lär ut matematik.
Vi behöver kunskap i hur man lär på olika sätt så att vi kan skapa gynnsamma inlärningssituationer för våra elever. Vi behöver variera undervisningen och inte bara lära ut på samma sätt som vi själva har blivit undervisade. Det som fungerade för oss behöver inte automatiskt fungera för våra elever.
Finns det ett "kollektivt nedärvt intellekt" som förs vidare från generation till generation? Vad har du i så fall ärvt i matematikkunskaper från tidigare generationer och vad ger du vidare till nästa generation?
Kunskaps förs vidare från generation till generation men den förändras på vägen. Vi lärde oss praktisk matematik i vardagssituationer hemma, när vi mätte, sorterade, bakade och utförde andra hushållssysslor. I skolan fick vi lära oss procedurer t ex hur man ställer upp tal. Vi för vidare det vi lärt oss och det som fungerat för oss. Det som vi haft svårt att lära eller inte använder för vi inte heller vidare. Det finns en risk att dagens elever inte får med sig lika mycket vardagskunskap i matematik eftersom föräldrar idag inte bakar lika mycket eller har lika mycket tid tillsammans med sina barn idag. Förskolan och skolan blir då en viktig kunskapsöverförare.
Behöver vi andra matematikkunskaper idag? Finns det kunskaper som vi inte behöver längre?
En del kunskaper var lättare att förstå förr. När det fanns tjugofemöringar, var det lättare att lära sig att 4x25=100. Å andra sidan lär sig dagens elever lättare att 5x20=100 därför att det finns tjugor. En del mått används inte lika mycket och försvinner, andra kommer i stället som megabyte och terawatt. Det finns andra hjälpmedel idag t ex miniräknare och datorer, men det innebär inte att vi inte måste förstå vad vi gör. De gör det bara enklare att utföra beräkningarna.
Vad är kunskap för dig och hur utvecklas kunskaper i matematik? Vad menar man med kunskapens tre olika aspekter: den konstruktiva, den kontextuella och den funktionella? Vad innebär det för oss lärare?
Kunskap är något man utvecklar genom erfarenheter. Vi bygger vår kunskap för att göra världen begriplig. Det innebär att vi lär oss på olika sätt och vi lärare behöver ge eelverna möjlighet att lära på det sätt som passar dem bäst.
Kunskap är beroende av sammanhanget. Vi lär oss olika saker och använder det vi vet på olika sätt i olika sammanhang. Det betyder att vi framför allt behöver jobba med matematiken i vardagliga situationer som eleverna känner väl till. Men ibland måste vi skapa meningsfulla sammanhang. Vi kan behöva sätta eleverna i sådana situationer där de kan använda och utveckla den kunskap de har.
Vi lär oss det vi ser en användning för. Vissa moment i matematiken kan vara svåra att förklara vad man ska ha den kunskapen till. Eleverna nöjer sig inte med att de kommer att ha nytta av det i framtiden. Det betyder att vi behöver bli bra på att motivera.
Vilka lärarkunskaper är viktigast om man ska undervisa i matematik? Vad är goda ämneskunskaper i matematik?
Det är viktigt med goda ämneskunskaper. Vi bör inte bara behärska den matematik vi lär ut utan också känna till vad eleverna lärt sig på tidigare stadier och vad de kommer att lära sig i högre årskurser. Det bör finnas en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Det upplever vi inte alltid att det finns idag.
Vi måste veta vad vi ska lära ut. Det kräver goda kunskaper om våra kursplaner och att man hänger med i vad aktuell forskning kommit fram till. Vi måste också ha goda didaktiska kunskaper och veta hur vi lär ut matematik.
Vi behöver kunskap i hur man lär på olika sätt så att vi kan skapa gynnsamma inlärningssituationer för våra elever. Vi behöver variera undervisningen och inte bara lära ut på samma sätt som vi själva har blivit undervisade. Det som fungerade för oss behöver inte automatiskt fungera för våra elever.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)