Undervisningens mål och planering

Äntligen fick vi till en träff i vår studiecirkel. Vi började samtala om kapitel 3 i boken Baskunskaper. Det är ett omfattande kapitel och vi kände att vi behöver mer tid att samtala om detta.
Författarna skriver att matematik ibland kallats det "lättskötta ämnet". Vem som helst kan undervisa i matematik utifrån en lärobok. Vad blir konsekvenserna av ett sådant synsätt? Vad tycker vi om detta sätt att se på matematikundervisningen?
Om man bara följer en lärobok kan många ämnen verka "lättskötta". Många läroböcker är dessutom utformade med exempel i rutor som man kan gå igenom. Sedan räknar eleverna den typen av uppgifter tills nästa ruta kommer. Det svåra är att fånga upp elevernas tankar och föreställningar och hur de förhåller sig till hållbara strategier. Den som ska undervisa i matematik behöver ha ett helhetsperspektiv och förmågan att kunna prata matematik med eleverna.

I avsnitt 3.2 beskrivs ett sätt att utveckla matematikundervisningen i fyra steg. Hur skulle vi kunna använda oss av detta? Kan vi koppla detta till utvecklingen av vår matteverktad?
De fyra stegen är diagnos, målbeskrivning med planering, genomförande och utvärdering. Det känns onödigt att göra fördiagnoser för varje arbetsområde särskilt om man följt eleverna under en längre tid och känner dem väl. Dessutom känns diagnosen meningslös om det finns resurser som motsvarar resultatet. Däremot arbetar vi med de tre andra stegen när vi skriver våra Lokala Pedagogiska Planeringar, LPP. Vi jämförde våra gamla dokument med Utvecklingsscheman med bokens exempel på målbeskrivningar. Vi vill inte ha tillbaka våra krysscheman, men de kanske kan vara bra att snegla på när vi jobbar vidare med de nya kursplanerna.

Författarna delar upp kunskapsbegreppet i två delar, kompetens och färdighet. Hur hänger dessa delar ihop? Hur kan brister på det ena området påverka elevernas utveckling inom det andra området? Hur kan vi planera undervisningen så att vi undviker dessa problem?
Det kändes skönt att kunna sätta ord på företeelser som vi sett. Nu kan vi lättare prata om olika kompetensnivåer. Vi tror att många moment kan komma tidigare och att man kan arbeta med samma område även om eleverna inte befinner sig på samma nivå. Alla kan t ex arbeta med area men med olika nivåer på de mått som används. Vi pratade också en del om hur vi genom att samarbeta kan ge duktiga elever en chans att jobba på sin nivå. Om man bortser från de elever som har extrema svårigheter, kan de allra flesta delta i undervisningen om man hela tiden repeterar baskunskaperna s k aritmetikdoping.

Så här långt kom vi vid detta tillfälle. Vi fortsätter vårt samtal vid ett senare tillfälle.

Ny cirkelträff

Vi träffas imorgon tisdag kl. 13.45 för att diskutera kapitel 3 i boken.