Baskunskaper i matematik av Madeleine Löwing / Wiggo Kilborn
Läs mer om boken här.
Tider:
Måndagar 15.15-16.15
Var tredje vecka
Tionde träffen:
Måndag V. 50 Tematiskt arbete och samverkan med andra ämnen
Samtalsfrågor:
- Vad säger LGR11 om tematiskt arbete och samverkan mellan olika ämnen?
- Stämmer det in på oss att vi har svårt att se hur matematiken kan komma in och användas i andra ämnen därför att de matematikkunskaper som krävs betraktas som självklara och inte ses som matematik? (s. 283) Är matematik ett svårt ämne att samverka med?
- Vilka erfarenheter har vi av tematiskt arbete där matematiken ingår bland andra ämnen?
- Hur kan media användas i matematikundervisningen?
- Hur kan ett undersökande arbetssätt bidra till lärandet i matematik?
- Hur kan ett problembaserat arbetssätt bidra till lärandet i matematik?
- Hur skulle vi kunna planera teman så att även matematiken kommer med?
Nionde träffen:
Måndag V. 21 Problemlösning
Samtalsfrågor:
- Vad menas med ett problem?
- På vilket sätt kan tabellen på s. 246 ge läraren ett instrument för planering av problemlösning i matematiken?
- Vilken typ av problem finns i våra läroböcker?
- Hur lär vi ut ploblemlösning?
Åttonde träffen:
Måndag V. 18 kapitel 6 Språk och konkretisering
Samtalsfrågor:
- Vilka svårigheter möter läraren som genom samtal och diskussioner ska få eleverna att förstå hur man använder de matematiska begreppen som ett komplement till vardagsspråket?
- Vad är syftet med konkretiseringen?
- Vilka risker finns det när man använder laborativt material?
- Vilka erfarenheter har vi av konkretisering i en flerspråkig miljö? Hur kan vi överbrygga de svårigheter som flerspråkiga elever möter i skolan?
- Hur kan vi undvika att "lotsa" eleverna?
- Hur kan vi motivera eleverna att söka förståelse i stället för att tävla om att ha gjort flest uppgifter?
Sjunde träffen:
Måndag V. 13 Kapitel 5 Kartläggning av elevkunskaper
Samtalsfrågor:
- Vilka olika typer av kunskapsdiagnoser använder du dig av i matematik?
- "Den skriftliga diagnosen är ju inte något prov och skall absolut inte användas för någon typ av klassificering." Vad menar författarna med detta? Hur uppfattar du skillnaden mellan diagnos och prov?
- Hur följer man lämpligast upp en kunskapsdiagnos? Hur kan vi organisera det arbetet i en klass med de resurser vi har?
Vi kollar också in de nya Strävorna. Se kopior i facken eller NCM:s hemsida.
Dessutom kan jag berätta lite från NTA-utbildningen jag var på den här veckan. Ämnet var Mönster och algebra.
Sjätte träffen:
Måndag V. 10 Kapitel 4 Individualisering
Samtalsfrågor:
- Vad menas med individualisering? Vilka olika sätt att individualisera har du mött? vad är det för skillnad mellan individualisering och differentiering?
- Hur kan man bygga upp en individualisering enligt författarnas modell Kompetens - Färdighet som beskrevs i förra kapitlet?
- Hur kan vi undvika problemet med att undervisningen kan bli diskontinuerlig och obegriplig för de elever som inte hinner med allt? Hur planerar vi undervisningen på lång sikt?
Måndag V. 4 Vi diskuterar läromedel i matematik.
Samtalsfrågor:
- Hur ska ett bra läromedel se ut?
- Hur stor nytta har vi av våra läroböcker i matematik?
- Vilka fördelar finns det med att följa en lärobok?
- Vilka risker finns det?
- Vad kan inte läroboken ge eleverna?
- Vilka andra resurser finns som vi kan använda?
Fjärde träffen:
Tisdag V. 46 Kapitel 3: Undervisningens mål och planering Träffen blev inställd p g a akuta möten. Ny tid blir:
Tisdag V. 48 Också inställd p g a kyla! Ny tid kommer senare.
Ny träff: V. 50 Tisdag kl. 13.45
Samtalsfrågor:
- Författarna skriver att matematik ibland kallats det "lättskötta ämnet". Vem som helst kan undervisa i matematik utifrån en lärobok. Vad blir konsekvenserna av ett sådant synsätt? Vad tycker vi om detta sätt att se på matematikundervisningen?
- I avsnitt 3.2 beskrivs ett sätt att utveckla matematikundervisningen i fyra steg. Hur skulle vi kunna använda oss av detta? Kan vi koppla detta till utvecklingen av vår matteverktad?
- Författarna delar upp kunskapsbegreppet i två delar, kompetens och färdighet. Hur hänger dessa delar ihop? Hur kan brister på det ena området påverka elevernas utveckling inom det andra området? Hur kan vi planera undervisningen så att vi undviker dessa problem?
- Analysera det läromedel som du använder i matematik utifrån författarnas checklista på s. 117-118. Ta med mattebok och lärarhandledning om du har tillgång till dessa.
- I det sista avsnittet 3.9 ger författarna en modell för planering av mattelektionerna. Är det så vi gör? Hur kopplar vi lektionsplaneringen till LPP och skriftliga omdömen? Räcker vår tid till för det här sättet att planera? Vad är rimligt att begära av oss som mattelärare?
Tredje träffen:
Tisdag V. 42 Vi utvärderar studiebesöket på NCM och diskuterar hur vår matteverkstad ska se ut.
Samtalsfrågor:
- Hur ska vår matteverkstad se ut? Ska vi ha temalådor eller materialbank eller en blandning av både och? Hur gör vi med de basmattematerial som finns i klassrummen?
- Var ska matteverkstaden vara? Enbart materialrum eller plats för arbete med eleverna? Hur ska vi använda matteverkstaden?
- Vilket material behöver vi? Hur ska vi förvara materialet, hyllor eller skåp? Var får vi inredningen ifrån?
- När ska matteverkstaden vara klar att tas i bruk?
- Vilka ska jobba med att bygga upp och köpa in material? Ska vi ha en projektgrupp? Vem ansvarar för att arbetet kommer igång?
- Hur gör vi med matteverkstaden när den är uppbyggd? Vem ansvarar för kompletteringar och utveckling? Vem håller ordning?
- Övrigt
Andra träffen:
Tisdag V. 39 Vi läser kapitel 2: Kunskapssyn och lärande
Instuderingsfrågor:
- Finns det ett "kollektivt nedärvt intellekt" som förs vidare från generation till generation? Vad har du i så fall ärvt i matematikkunskaper från tidigare generationer och vad ger du vidare till nästa generation?
- Behöver vi andra matematikkunskaper idag? Finns det kunskaper som vi inte behöver längre?
- Vad är kunskap för dig och hur utvecklas kunskaper i matematik? Vad menar man med kunskapens tre olika aspekter: den konstruktiva, den kontextuella och den funktionella? Vad innebär det för oss lärare?
- Vilka lärarkunskaper är viktigast om man ska undervisa i matematik? Vad är goda ämneskunskaper i matematik?
Första träffen:
Tisdag V. 34 Vi läser kapitel 1: Vad menas med baskunskaper?
Instuderingsfrågor:
- Hur vill du definera baskunskaper i matematik?
- Författarna delar in baskunskaperna i tre olika områden: baskunskaper för hem och samhälle, baskunskaper för andra skolämnen och grundläggande kunskaper för att studera matematik. Är det en bra indelning? Vilka kunskaper hör hemma under respektive område?
- Vad är matematik? På s. 42 skriver författarna vad de anser matematik är. Håller du med? Har du andra punkter som du vill ha med?
