Kunskapssyn och lärande

Vår andra studiecirkelträff handlade om vår kunskapssyn och lärandet. Vi läste kapitel 2 i Baskunskaper i matematik och diskuterade följande frågor:


Finns det ett "kollektivt nedärvt intellekt" som förs vidare från generation till generation? Vad har du i så fall ärvt i matematikkunskaper från tidigare generationer och vad ger du vidare till nästa generation?
Kunskaps förs vidare från generation till generation men den förändras på vägen. Vi lärde oss praktisk matematik i vardagssituationer hemma, när vi mätte, sorterade, bakade och utförde andra hushållssysslor. I skolan fick vi lära oss procedurer t ex hur man ställer upp tal. Vi för vidare det vi lärt oss och det som fungerat för oss. Det som vi haft svårt att lära eller inte använder för vi inte heller vidare. Det finns en risk att dagens elever inte får med sig lika mycket vardagskunskap i matematik eftersom föräldrar idag inte bakar lika mycket eller har lika mycket tid tillsammans med sina barn idag. Förskolan och skolan blir då en viktig kunskapsöverförare.

Behöver vi andra matematikkunskaper idag? Finns det kunskaper som vi inte behöver längre?
En del kunskaper var lättare att förstå förr. När det fanns tjugofemöringar, var det lättare att lära sig att 4x25=100. Å andra sidan lär sig dagens elever lättare att 5x20=100 därför att det finns tjugor. En del mått används inte lika mycket och försvinner, andra kommer i stället som megabyte och terawatt. Det finns andra hjälpmedel idag t ex miniräknare och datorer, men det innebär inte att vi inte måste förstå vad vi gör. De gör det bara enklare att utföra beräkningarna. 

Vad är kunskap för dig och hur utvecklas kunskaper i matematik? Vad menar man med kunskapens tre olika aspekter: den konstruktiva, den kontextuella och den funktionella?  Vad innebär det för oss lärare?
Kunskap är något man utvecklar genom erfarenheter. Vi bygger vår kunskap för att göra världen begriplig. Det innebär att vi lär oss på olika sätt och vi lärare behöver ge eelverna möjlighet att lära på det sätt som passar dem bäst.


Kunskap är beroende av sammanhanget. Vi lär oss olika saker och använder det vi vet på olika sätt i olika sammanhang. Det betyder att vi framför allt behöver jobba med matematiken i vardagliga situationer som eleverna känner väl till. Men ibland måste vi skapa meningsfulla sammanhang. Vi kan behöva sätta eleverna i sådana situationer där de kan använda och utveckla den kunskap de har.


Vi lär oss det vi ser en användning för. Vissa moment i matematiken kan vara svåra att förklara vad man ska ha den kunskapen till. Eleverna nöjer sig inte med att de kommer att ha nytta av det i framtiden. Det betyder att vi behöver bli bra på att motivera. 

Vilka lärarkunskaper är viktigast om man ska undervisa i matematik? Vad är goda ämneskunskaper i matematik?
Det är viktigt med goda ämneskunskaper. Vi bör inte bara behärska den matematik vi lär ut utan också känna till vad eleverna lärt sig på tidigare stadier och vad de kommer att lära sig i högre årskurser. Det bör finnas en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Det upplever vi inte alltid att det finns idag.


Vi måste veta vad vi ska lära ut. Det kräver goda kunskaper om våra kursplaner och att man hänger med i vad aktuell forskning kommit fram till. Vi måste också ha goda didaktiska kunskaper och veta hur vi lär ut matematik.


Vi behöver kunskap i hur man lär på olika sätt så att vi kan skapa gynnsamma inlärningssituationer för våra elever.  Vi behöver variera undervisningen och inte bara lära ut på samma sätt som vi själva har blivit undervisade. Det som fungerade för oss behöver inte automatiskt fungera för våra elever.