Vi diskuterade kapitel 5 om diagnoser och kartläggning av elevkunskaper. Dessutom berättade jag om höstens inbokade studiebesök och föreläsningar.Vi håller på att äska pengar till hyllor m.m. i matteverkstaden.
Vilka olika typer av kunskapsdiagnoser använder du dig av i matematik?
Vi använder diagnoser mest efter grundkursen i ett kapitel. ibland gör vi kanske en fördiagnos. Våra screeningtest kanske kan jämföras med en översiktdiagnos. Däremot gör vi sällan underhandsdiagnoser. Det borde vi kanske göra oftare. Ibland går vi runt när eleverna jobbar och kollar hur de klarar en uppgift. Då får man en ganska bra bild av om de förstått eller inte.
"Den skriftliga diagnosen är ju inte något prov och skall absolut inte användas för någon typ av klassificering." Vad menar författarna med detta? Hur uppfattar du skillnaden mellan diagnos och prov?
Diagnosen är inte till för att klassificera, rangordna eller betygsätta eleverna. Diagnosen är en form av formativ bedömning medan provet för det mesta är summativt.
Hur följer man lämpligast upp en kunskapsdiagnos? Hur kan vi organisera det arbetet i en klass med de resurser vi har?
Detta är den svåraste uppgiften vi har. Vi känner ofta att vi inte räcker till för alla elever. Grupperna är för stora och pedagogerna för få. Att vara två inne i klassen underlättar men vissa elever behöver mer hjälp ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar