tisdag 24 maj 2011
Kul matematik
Här är ytterligare en bra mattelänk. Det är Per Berggren och Maria Lindroth som har en bra webbsida med mycket matteidéer. De är mattelärare vid Trädgårdsstadsskolan i Tullinge, mrn också författare och föreläsare. Webbsidan heter Kul matematik. Där hittar du också mer om Mattegömmor, ett materiel som kommer från Australien.
http://kulmatematik.com
måndag 23 maj 2011
Problemlösning
| Problemlösning i grupp med laborativt materiel |
- Vad menas med ett problem?
- Det finns många olika typer av problem. Man har sett på olika sätt på vad ett problem är. För vår del handlar det mest om enkla vardagsproblem eller problem konstruerade för att introducera ett nytt moment. Oftast innehåller problem ganska mycket text och en utmaning för eleverna.
- På vilket sätt kan tabellen på s. 246 ge läraren ett instrument för planering av problemlösning i matematiken?
Vilken typ av problem finns i våra läroböcker?
I våra läroböcker finns mest enkla enstegsproblem. I mellanstadiets böcker kan det förekomma flerstegsproblem, mest i två steg. Problemen är oftast kopplade till det moment som behandlas i kapitlet. Därför lär sig eleverna snabbt att hitta mönstret. Det borde vara större variation bland problemen. I sexans bok finns kapitel som behandlar olika lösningsmetoder. Vi anser att det borde finnas med tidigare. Några kluringar finns också med.
Hur lär vi ut problemlösning?
Vi kan bli bättre på att lösa problem i grupp och enskilt. Det borde finnas med åtminstone en lektion i veckan.
Språk och konkretisering
Vid vår träff pratade vi om följade saker:
Vilka svårigheter möter läraren som genom samtal och diskussioner ska få eleverna att förstå hur man använder de matematiska begreppen som ett komplement till vardagsspråket?
En del elever har inte vardagsspråket. De saknar vardagsord för olika företeelser. Då är det svårt att förstå även de matematiska begreppen. Vi tycker oss märka ett ökat antal som inte kan vardagliga ord som vi normalt förväntar oss att de kan.
Om vardagsspråket används parallellt med de matematiska begreppen, blir en del elever först förvirrade och tappar orden helt. De vet inte vilket ord de ska använda. Vardagsspråket kan också vara svårt att ersätta med ett mer korrekt matematiskt begrepp om det är fast rotat.
Vad är syftet med konkretiseringen?
Konkretiseringen kan utgöra ett stöd för eleverna när de bygger nya tankeformer och som ett skyddsnät när man glömt en tankeform så att man kan återskapa den.
Vilka risker finns det när man använder laborativt material?
En del elever fastnar i det laborativa materielet och kommer inte vidare i sitt tänk.
Vilka erfarenheter har vi av konkretisering i en flerspråkig miljö? Hur kan vi överbrygga de svårigheter som flerspråkiga elever möter i skolan?
Vi har inte så många elever med flera språk. Det kan vara viktigt att samarbeta med hemspråksläraren, om det finns en sådan, och SVA-läraren. Föräldrarna kanske inte heller förstår vårt sätt att arbeta med matematiken.
Hur kan vi undvika att "lotsa" eleverna?
Det är lätt att lotsa elever när man har stora grupper och många som behöver hjälp. Det gäller att orka och hinna vänta ut eleverna och att inte ger rätt svar.
Hur kan vi motivera eleverna att söka förståelse i stället för att tävla om att ha gjort flest uppgifter?
Vi kan lyfta de elever som har förstått. Vi kan diskutera i klasserna vad det innebär att vara duktig i matematik. Vi behöver ge dem självförtroende och berömma dem ofta.
Föräldrarna behöver också informeras eftersom de kan spä på tävlingsinstinkten hos sina barn.
Vilka svårigheter möter läraren som genom samtal och diskussioner ska få eleverna att förstå hur man använder de matematiska begreppen som ett komplement till vardagsspråket?
En del elever har inte vardagsspråket. De saknar vardagsord för olika företeelser. Då är det svårt att förstå även de matematiska begreppen. Vi tycker oss märka ett ökat antal som inte kan vardagliga ord som vi normalt förväntar oss att de kan.
Om vardagsspråket används parallellt med de matematiska begreppen, blir en del elever först förvirrade och tappar orden helt. De vet inte vilket ord de ska använda. Vardagsspråket kan också vara svårt att ersätta med ett mer korrekt matematiskt begrepp om det är fast rotat.
Vad är syftet med konkretiseringen?
Konkretiseringen kan utgöra ett stöd för eleverna när de bygger nya tankeformer och som ett skyddsnät när man glömt en tankeform så att man kan återskapa den.
Vilka risker finns det när man använder laborativt material?
En del elever fastnar i det laborativa materielet och kommer inte vidare i sitt tänk.
Vilka erfarenheter har vi av konkretisering i en flerspråkig miljö? Hur kan vi överbrygga de svårigheter som flerspråkiga elever möter i skolan?
Vi har inte så många elever med flera språk. Det kan vara viktigt att samarbeta med hemspråksläraren, om det finns en sådan, och SVA-läraren. Föräldrarna kanske inte heller förstår vårt sätt att arbeta med matematiken.
Hur kan vi undvika att "lotsa" eleverna?
Det är lätt att lotsa elever när man har stora grupper och många som behöver hjälp. Det gäller att orka och hinna vänta ut eleverna och att inte ger rätt svar.
Hur kan vi motivera eleverna att söka förståelse i stället för att tävla om att ha gjort flest uppgifter?
Vi kan lyfta de elever som har förstått. Vi kan diskutera i klasserna vad det innebär att vara duktig i matematik. Vi behöver ge dem självförtroende och berömma dem ofta.
Föräldrarna behöver också informeras eftersom de kan spä på tävlingsinstinkten hos sina barn.
söndag 1 maj 2011
Över 300 mattelänkar
Här finns över 300 länkar till mattespel och andra aktiviteter på nätet. Engelska brukar inte vara något problem för eleverna.
http://mathslinks.net/
http://mathslinks.net/
måndag 11 april 2011
Kartläggning av elevkunskaper
Vi diskuterade kapitel 5 om diagnoser och kartläggning av elevkunskaper. Dessutom berättade jag om höstens inbokade studiebesök och föreläsningar.Vi håller på att äska pengar till hyllor m.m. i matteverkstaden.
Vilka olika typer av kunskapsdiagnoser använder du dig av i matematik?
Vi använder diagnoser mest efter grundkursen i ett kapitel. ibland gör vi kanske en fördiagnos. Våra screeningtest kanske kan jämföras med en översiktdiagnos. Däremot gör vi sällan underhandsdiagnoser. Det borde vi kanske göra oftare. Ibland går vi runt när eleverna jobbar och kollar hur de klarar en uppgift. Då får man en ganska bra bild av om de förstått eller inte.
"Den skriftliga diagnosen är ju inte något prov och skall absolut inte användas för någon typ av klassificering." Vad menar författarna med detta? Hur uppfattar du skillnaden mellan diagnos och prov?
Diagnosen är inte till för att klassificera, rangordna eller betygsätta eleverna. Diagnosen är en form av formativ bedömning medan provet för det mesta är summativt.
Hur följer man lämpligast upp en kunskapsdiagnos? Hur kan vi organisera det arbetet i en klass med de resurser vi har?
Detta är den svåraste uppgiften vi har. Vi känner ofta att vi inte räcker till för alla elever. Grupperna är för stora och pedagogerna för få. Att vara två inne i klassen underlättar men vissa elever behöver mer hjälp ändå.
Vilka olika typer av kunskapsdiagnoser använder du dig av i matematik?
Vi använder diagnoser mest efter grundkursen i ett kapitel. ibland gör vi kanske en fördiagnos. Våra screeningtest kanske kan jämföras med en översiktdiagnos. Däremot gör vi sällan underhandsdiagnoser. Det borde vi kanske göra oftare. Ibland går vi runt när eleverna jobbar och kollar hur de klarar en uppgift. Då får man en ganska bra bild av om de förstått eller inte.
"Den skriftliga diagnosen är ju inte något prov och skall absolut inte användas för någon typ av klassificering." Vad menar författarna med detta? Hur uppfattar du skillnaden mellan diagnos och prov?
Diagnosen är inte till för att klassificera, rangordna eller betygsätta eleverna. Diagnosen är en form av formativ bedömning medan provet för det mesta är summativt.
Hur följer man lämpligast upp en kunskapsdiagnos? Hur kan vi organisera det arbetet i en klass med de resurser vi har?
Detta är den svåraste uppgiften vi har. Vi känner ofta att vi inte räcker till för alla elever. Grupperna är för stora och pedagogerna för få. Att vara två inne i klassen underlättar men vissa elever behöver mer hjälp ändå.
lördag 9 april 2011
Matematik för den digitala generationen
Hos matematikutvecklarna i Höör kan vi läsa om matematik för den digitala generationen. Det är en sammanfattning av en föreläsning med många länkar till bra sidor. Kolla in detta!
fredag 8 april 2011
Nya mattelänkar
Här är lite nya länkar till intressanta sidor:
MathmovesU
MrNussbaum´s Math Games Små Flashspel, även i andra ämnen
Math Tourney Utmana varandra i huvudräkning
Testa gärna och ha lite kul!
MathmovesU
MrNussbaum´s Math Games Små Flashspel, även i andra ämnen
Math Tourney Utmana varandra i huvudräkning
| Några av spelen man kan välja bland. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)