Äntligen fick vi till en träff i vår studiecirkel. Vi började samtala om kapitel 3 i boken Baskunskaper. Det är ett omfattande kapitel och vi kände att vi behöver mer tid att samtala om detta.
Författarna skriver att matematik ibland kallats det "lättskötta ämnet". Vem som helst kan undervisa i matematik utifrån en lärobok. Vad blir konsekvenserna av ett sådant synsätt? Vad tycker vi om detta sätt att se på matematikundervisningen?
Om man bara följer en lärobok kan många ämnen verka "lättskötta". Många läroböcker är dessutom utformade med exempel i rutor som man kan gå igenom. Sedan räknar eleverna den typen av uppgifter tills nästa ruta kommer. Det svåra är att fånga upp elevernas tankar och föreställningar och hur de förhåller sig till hållbara strategier. Den som ska undervisa i matematik behöver ha ett helhetsperspektiv och förmågan att kunna prata matematik med eleverna.
I avsnitt 3.2 beskrivs ett sätt att utveckla matematikundervisningen i fyra steg. Hur skulle vi kunna använda oss av detta? Kan vi koppla detta till utvecklingen av vår matteverktad?
De fyra stegen är diagnos, målbeskrivning med planering, genomförande och utvärdering. Det känns onödigt att göra fördiagnoser för varje arbetsområde särskilt om man följt eleverna under en längre tid och känner dem väl. Dessutom känns diagnosen meningslös om det finns resurser som motsvarar resultatet. Däremot arbetar vi med de tre andra stegen när vi skriver våra Lokala Pedagogiska Planeringar, LPP. Vi jämförde våra gamla dokument med Utvecklingsscheman med bokens exempel på målbeskrivningar. Vi vill inte ha tillbaka våra krysscheman, men de kanske kan vara bra att snegla på när vi jobbar vidare med de nya kursplanerna.
Författarna delar upp kunskapsbegreppet i två delar, kompetens och färdighet. Hur hänger dessa delar ihop? Hur kan brister på det ena området påverka elevernas utveckling inom det andra området? Hur kan vi planera undervisningen så att vi undviker dessa problem?
Det kändes skönt att kunna sätta ord på företeelser som vi sett. Nu kan vi lättare prata om olika kompetensnivåer. Vi tror att många moment kan komma tidigare och att man kan arbeta med samma område även om eleverna inte befinner sig på samma nivå. Alla kan t ex arbeta med area men med olika nivåer på de mått som används. Vi pratade också en del om hur vi genom att samarbeta kan ge duktiga elever en chans att jobba på sin nivå. Om man bortser från de elever som har extrema svårigheter, kan de allra flesta delta i undervisningen om man hela tiden repeterar baskunskaperna s k aritmetikdoping.
Så här långt kom vi vid detta tillfälle. Vi fortsätter vårt samtal vid ett senare tillfälle.
tisdag 14 december 2010
måndag 13 december 2010
tisdag 30 november 2010
Ingen träff den här veckan heller
Det blev ingen studiecirkelträff den här veckan heller. Kylan stängde skolan. Eleverna fick ledigt och vi jobbade hemifrån. Återkommer senare med ny tid för träffen.
lördag 13 november 2010
Fortsättning på studiecirkeln/Jultips
Efter ett antal veckors uppehåll p g a konferenser och höstlov är det dags att fortsätta samtalen utifrån Baskunskaper i matematik. På tisdag träffas vi igen. Frågorna till kapitel 3 finns under studiecirkelfliken ovan. Det är ett långt och omfattande kapitel. Vi kanske inte hinner samtala om allt på tisdag, men vi gör så långt vi hinner. Så får vi ta ställning till hur vi går vidare.
Vi ska också fortsätta att utveckla vår matteverkstad. Området vi börjar med är geometri. Här är några länkar till sidor som vi kan använda:
Läroplan och kursplaner i nedladdningsbara pdf-filer
NCM:s länksida till olika aktiviteter
NCM:s materiallistor
Inför julen:
Lite tips på julaktiviteter i matematik från NCM
Vi ska också fortsätta att utveckla vår matteverkstad. Området vi börjar med är geometri. Här är några länkar till sidor som vi kan använda:
Läroplan och kursplaner i nedladdningsbara pdf-filer
NCM:s länksida till olika aktiviteter
NCM:s materiallistor
Inför julen:
Lite tips på julaktiviteter i matematik från NCM
fredag 22 oktober 2010
Matteverkstad
Vid träffen i tisdags började vi prata om hur vår matteverkstad ska se ut. Alla var inte med och vi kommer att fortsätta vårt samtal en stund varje gång vi träffas. Först pratar vi om kapitlet i boken. Sedan tar vi upp matteverkstaden. Den här gången sa vi så här:
Hur ska vår matteverkstad se ut? Ska vi ha temalådor eller materialbank eller en blandning av både och? Hur gör vi med de basmattematerial som finns i klassrummen?
Vi vill ha både temalådor och materiallådor. Temalådorna ska följa en röd tråd från F-klass till år 6. De kan se ut ungefär som de som fanns i NCM:s matteverkstad. Materiallådorna kan innehålla sådant som man kan behöva ibland t ex stickor, markörer, tärningar. Basmaterialet som ska finnas i varje klassrum kommer fortfarande att behövas, men vi kan gå igenom det och se om det är rätt saker vi har. En del används inte så ofta och kan finnas i matteverkstaden. Andra saker används varje vecka och behövs då i klassrummet.
Var ska matteverkstaden vara? Enbart materialrum eller plats för arbete med eleverna? Hur ska vi använda matteverkstaden?
Vi tror att det bästa utrymmet finns i rummet mellan treans klassrum och slöjden. Vi kan sätta upp hyllor på väggen mot treans klassrum för förvaring av material. Där kan man också vara med en halvklass. I så fall kan alla klasser bok tider att vara där.
Vilket material behöver vi? Hur ska vi förvara materialet, hyllor eller skåp? Var får vi inredningen ifrån?
Eftersom vi inte får använda projektpengarna till inredning, måstett ta tid att vi äska särskilda pengar till hyllorna. Vi vill börja med enkla lådor typ lock och kartonger som varit kopieringspapper i. Om vi har mer pengar, kan vi köpa in plastlådor senare.
Vi vill börja med ett av målen för ett av områdena i den nya kursplanen t ex geometri. JOI tar fram de nya kursplanerna och annat underlag t ex från Strävorna för arbetet med geometrilådorna. Lådorna ska märkas tydligt med område och mål.
När ska matteverkstaden vara klar att tas i bruk?
Det kommer att ta tid att utveckla matteverkstan fullt ut, men vi vill komma i gång med första området till hösten 2011.
Vilka ska jobba med att bygga upp och köpa in material? Ska vi ha en projektgrupp? Vem ansvarar för att arbetet kommer igång?
Vi ska hjälpas åt med att tillverka lådorna, men projektgruppen ska leda arbetet. Vi pratar mer om detta längre fram. Vi hoppas att kunna utnyttja någon eller några studiedagar under nästa år.
Hur gör vi med matteverkstaden när den är uppbyggd? Vem ansvarar för kompletteringar och utveckling? Vem håller ordning?
Det kommer att behövas någon som ansvarar för ordningen i matteverkstan och någon eller några som ansvarar för att utveckla den vidare så att utvecklingen inte stagnerar.
Nästa träff är tisdag V 46. Då diskuterar vi kapitel 3: Undervisningens mål och planering.
Hur ska vår matteverkstad se ut? Ska vi ha temalådor eller materialbank eller en blandning av både och? Hur gör vi med de basmattematerial som finns i klassrummen?
Vi vill ha både temalådor och materiallådor. Temalådorna ska följa en röd tråd från F-klass till år 6. De kan se ut ungefär som de som fanns i NCM:s matteverkstad. Materiallådorna kan innehålla sådant som man kan behöva ibland t ex stickor, markörer, tärningar. Basmaterialet som ska finnas i varje klassrum kommer fortfarande att behövas, men vi kan gå igenom det och se om det är rätt saker vi har. En del används inte så ofta och kan finnas i matteverkstaden. Andra saker används varje vecka och behövs då i klassrummet.
Var ska matteverkstaden vara? Enbart materialrum eller plats för arbete med eleverna? Hur ska vi använda matteverkstaden?
Vi tror att det bästa utrymmet finns i rummet mellan treans klassrum och slöjden. Vi kan sätta upp hyllor på väggen mot treans klassrum för förvaring av material. Där kan man också vara med en halvklass. I så fall kan alla klasser bok tider att vara där.
Vilket material behöver vi? Hur ska vi förvara materialet, hyllor eller skåp? Var får vi inredningen ifrån?
Eftersom vi inte får använda projektpengarna till inredning, måstett ta tid att vi äska särskilda pengar till hyllorna. Vi vill börja med enkla lådor typ lock och kartonger som varit kopieringspapper i. Om vi har mer pengar, kan vi köpa in plastlådor senare.
Vi vill börja med ett av målen för ett av områdena i den nya kursplanen t ex geometri. JOI tar fram de nya kursplanerna och annat underlag t ex från Strävorna för arbetet med geometrilådorna. Lådorna ska märkas tydligt med område och mål.
När ska matteverkstaden vara klar att tas i bruk?
Det kommer att ta tid att utveckla matteverkstan fullt ut, men vi vill komma i gång med första området till hösten 2011.
Vilka ska jobba med att bygga upp och köpa in material? Ska vi ha en projektgrupp? Vem ansvarar för att arbetet kommer igång?
Vi ska hjälpas åt med att tillverka lådorna, men projektgruppen ska leda arbetet. Vi pratar mer om detta längre fram. Vi hoppas att kunna utnyttja någon eller några studiedagar under nästa år.
Hur gör vi med matteverkstaden när den är uppbyggd? Vem ansvarar för kompletteringar och utveckling? Vem håller ordning?
Det kommer att behövas någon som ansvarar för ordningen i matteverkstan och någon eller några som ansvarar för att utveckla den vidare så att utvecklingen inte stagnerar.
Nästa träff är tisdag V 46. Då diskuterar vi kapitel 3: Undervisningens mål och planering.
fredag 1 oktober 2010
Kunskapssyn och lärande
Vår andra studiecirkelträff handlade om vår kunskapssyn och lärandet. Vi läste kapitel 2 i Baskunskaper i matematik och diskuterade följande frågor:
Finns det ett "kollektivt nedärvt intellekt" som förs vidare från generation till generation? Vad har du i så fall ärvt i matematikkunskaper från tidigare generationer och vad ger du vidare till nästa generation?
Kunskaps förs vidare från generation till generation men den förändras på vägen. Vi lärde oss praktisk matematik i vardagssituationer hemma, när vi mätte, sorterade, bakade och utförde andra hushållssysslor. I skolan fick vi lära oss procedurer t ex hur man ställer upp tal. Vi för vidare det vi lärt oss och det som fungerat för oss. Det som vi haft svårt att lära eller inte använder för vi inte heller vidare. Det finns en risk att dagens elever inte får med sig lika mycket vardagskunskap i matematik eftersom föräldrar idag inte bakar lika mycket eller har lika mycket tid tillsammans med sina barn idag. Förskolan och skolan blir då en viktig kunskapsöverförare.
Behöver vi andra matematikkunskaper idag? Finns det kunskaper som vi inte behöver längre?
En del kunskaper var lättare att förstå förr. När det fanns tjugofemöringar, var det lättare att lära sig att 4x25=100. Å andra sidan lär sig dagens elever lättare att 5x20=100 därför att det finns tjugor. En del mått används inte lika mycket och försvinner, andra kommer i stället som megabyte och terawatt. Det finns andra hjälpmedel idag t ex miniräknare och datorer, men det innebär inte att vi inte måste förstå vad vi gör. De gör det bara enklare att utföra beräkningarna.
Vad är kunskap för dig och hur utvecklas kunskaper i matematik? Vad menar man med kunskapens tre olika aspekter: den konstruktiva, den kontextuella och den funktionella? Vad innebär det för oss lärare?
Kunskap är något man utvecklar genom erfarenheter. Vi bygger vår kunskap för att göra världen begriplig. Det innebär att vi lär oss på olika sätt och vi lärare behöver ge eelverna möjlighet att lära på det sätt som passar dem bäst.
Kunskap är beroende av sammanhanget. Vi lär oss olika saker och använder det vi vet på olika sätt i olika sammanhang. Det betyder att vi framför allt behöver jobba med matematiken i vardagliga situationer som eleverna känner väl till. Men ibland måste vi skapa meningsfulla sammanhang. Vi kan behöva sätta eleverna i sådana situationer där de kan använda och utveckla den kunskap de har.
Vi lär oss det vi ser en användning för. Vissa moment i matematiken kan vara svåra att förklara vad man ska ha den kunskapen till. Eleverna nöjer sig inte med att de kommer att ha nytta av det i framtiden. Det betyder att vi behöver bli bra på att motivera.
Vilka lärarkunskaper är viktigast om man ska undervisa i matematik? Vad är goda ämneskunskaper i matematik?
Det är viktigt med goda ämneskunskaper. Vi bör inte bara behärska den matematik vi lär ut utan också känna till vad eleverna lärt sig på tidigare stadier och vad de kommer att lära sig i högre årskurser. Det bör finnas en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Det upplever vi inte alltid att det finns idag.
Vi måste veta vad vi ska lära ut. Det kräver goda kunskaper om våra kursplaner och att man hänger med i vad aktuell forskning kommit fram till. Vi måste också ha goda didaktiska kunskaper och veta hur vi lär ut matematik.
Vi behöver kunskap i hur man lär på olika sätt så att vi kan skapa gynnsamma inlärningssituationer för våra elever. Vi behöver variera undervisningen och inte bara lära ut på samma sätt som vi själva har blivit undervisade. Det som fungerade för oss behöver inte automatiskt fungera för våra elever.
Finns det ett "kollektivt nedärvt intellekt" som förs vidare från generation till generation? Vad har du i så fall ärvt i matematikkunskaper från tidigare generationer och vad ger du vidare till nästa generation?
Kunskaps förs vidare från generation till generation men den förändras på vägen. Vi lärde oss praktisk matematik i vardagssituationer hemma, när vi mätte, sorterade, bakade och utförde andra hushållssysslor. I skolan fick vi lära oss procedurer t ex hur man ställer upp tal. Vi för vidare det vi lärt oss och det som fungerat för oss. Det som vi haft svårt att lära eller inte använder för vi inte heller vidare. Det finns en risk att dagens elever inte får med sig lika mycket vardagskunskap i matematik eftersom föräldrar idag inte bakar lika mycket eller har lika mycket tid tillsammans med sina barn idag. Förskolan och skolan blir då en viktig kunskapsöverförare.
Behöver vi andra matematikkunskaper idag? Finns det kunskaper som vi inte behöver längre?
En del kunskaper var lättare att förstå förr. När det fanns tjugofemöringar, var det lättare att lära sig att 4x25=100. Å andra sidan lär sig dagens elever lättare att 5x20=100 därför att det finns tjugor. En del mått används inte lika mycket och försvinner, andra kommer i stället som megabyte och terawatt. Det finns andra hjälpmedel idag t ex miniräknare och datorer, men det innebär inte att vi inte måste förstå vad vi gör. De gör det bara enklare att utföra beräkningarna.
Vad är kunskap för dig och hur utvecklas kunskaper i matematik? Vad menar man med kunskapens tre olika aspekter: den konstruktiva, den kontextuella och den funktionella? Vad innebär det för oss lärare?
Kunskap är något man utvecklar genom erfarenheter. Vi bygger vår kunskap för att göra världen begriplig. Det innebär att vi lär oss på olika sätt och vi lärare behöver ge eelverna möjlighet att lära på det sätt som passar dem bäst.
Kunskap är beroende av sammanhanget. Vi lär oss olika saker och använder det vi vet på olika sätt i olika sammanhang. Det betyder att vi framför allt behöver jobba med matematiken i vardagliga situationer som eleverna känner väl till. Men ibland måste vi skapa meningsfulla sammanhang. Vi kan behöva sätta eleverna i sådana situationer där de kan använda och utveckla den kunskap de har.
Vi lär oss det vi ser en användning för. Vissa moment i matematiken kan vara svåra att förklara vad man ska ha den kunskapen till. Eleverna nöjer sig inte med att de kommer att ha nytta av det i framtiden. Det betyder att vi behöver bli bra på att motivera.
Vilka lärarkunskaper är viktigast om man ska undervisa i matematik? Vad är goda ämneskunskaper i matematik?
Det är viktigt med goda ämneskunskaper. Vi bör inte bara behärska den matematik vi lär ut utan också känna till vad eleverna lärt sig på tidigare stadier och vad de kommer att lära sig i högre årskurser. Det bör finnas en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Det upplever vi inte alltid att det finns idag.
Vi måste veta vad vi ska lära ut. Det kräver goda kunskaper om våra kursplaner och att man hänger med i vad aktuell forskning kommit fram till. Vi måste också ha goda didaktiska kunskaper och veta hur vi lär ut matematik.
Vi behöver kunskap i hur man lär på olika sätt så att vi kan skapa gynnsamma inlärningssituationer för våra elever. Vi behöver variera undervisningen och inte bara lära ut på samma sätt som vi själva har blivit undervisade. Det som fungerade för oss behöver inte automatiskt fungera för våra elever.
fredag 24 september 2010
Biennetten
29 januari 2011 arrangeras Matematik- och NO-biennetten i Stockholm.
Ska vi skicka några representanter från projektet? Skulle du vilja åka dit? Fundera och anmäl ditt intresse till JOI. Man kan börja anmäla sig 29 september.
Läs mer om biennetten på hemsidan.
Ska vi skicka några representanter från projektet? Skulle du vilja åka dit? Fundera och anmäl ditt intresse till JOI. Man kan börja anmäla sig 29 september.
Läs mer om biennetten på hemsidan.
torsdag 16 september 2010
Ändringar i schemat
Vi måste ändra en del i vårt schema för träffarna. Det bli lärarkonferens V. 40 så vi måste flytta den träffen till V. 42. Studiedagarna är också flyttade och utspridda över läsåret. Så då kan vi fortsätta våra träffar fram till jul. Hela schemat finns på sidan för studiecirkeln. Klicka på fliken här ovanför.
tisdag 7 september 2010
Våra visioner
Nu finns våra visioner tillgängliga på nätet. Jag har lagt filen i min dropbox och gjort den offentlig. Ni kan hämta den här:
Visioner
Länken finns också i arbetsplanen.
Visioner
Länken finns också i arbetsplanen.
måndag 6 september 2010
Kommande tisdagsträffar
Nu är det samtalsveckor och då gör vi ett litet uppehåll med våra tisdagsträffar. Nästa träff är i V. 39 då vi diskuterar kapitel 2. Därefter har vi en träff i V. 40. Med bara en vecka emellan blir det kanske svårt att hinna läsa in kapitel 3 till den veckan. I stället utvärderar vi studiebesöken på NCM och diskuterar kring vår matteverkstad.
torsdag 2 september 2010
Studiebesök på NCM
 |
| Läroboksutställningen på NCM |
Första gänget har varit iväg på studiebesök i matteverkstan på NCM i Göteborg. Vi fick en introduktion av Lena Trygg innan vi kunde botanisera bland allt material i lådorna och på hyllorna. Vi köpte med oss en hel del litteratur till vårt mattebibliotek. Det andra gänget åker nästa fredag. Sedan ska vi diskutera hur vi ska bygga upp vår matteverkstad.
 |
| Lena Trygg visar en aktivitet |
 |
| ...och här en annan. |
 |
| Vi klurar själva. |
 |
| Hyllor med aktivitetslådor |
 |
| Fler hyllor |
 |
| Vi åker hem med många tankar i huvudet |
måndag 30 augusti 2010
Frågor till kapitel 2
Nu finns några frågor till kapitel 2 på sidan för vår studiecirkel. Använd dem om ni vill, när ni läser och funderar över kapitlet.
torsdag 26 augusti 2010
Skolverkets nyhetsbrev om matematik
Idag kom Skolverkets nyhetsbrev om matematik. Om du inte prenumerar på det, så kan du göra det här. Då får du det till din mejladress.
tisdag 24 augusti 2010
Vad menas med baskunskaper ?
Då har vi haft vår första träff och samtalat utifrån första kapitlet i vår bok, Baskunskaper i matematik. Här kommer en liten sammanfattning av vårt samtal.
Vad betyder matematiken för oss?
Först berättade vi vad matematiken betytt och betyder för oss personligen. Många av oss tyckte att matematiken var rolig i skolan. Vi tycker om att lösa problem och klurigheter. Om man hade lätt att tillägna sig matematikundervisningen i skolan som barn, blev matematiken rolig. Vi tror att en del har mycket mer med sig från början, medan andra måste kämpa mer. Dessutom betyder det mycket om man har stöd hemifrån.
Några hade andra erfarenheter. Om man behövde lite längre tid på sig och inte hängde med i lärarens undervisningstakt, blev matematiken tråkig och jobbig. Ibland kan det vara skolans organisation som skapar problemen. Man fick dåligt självförtroende, som följde med till vuxen ålder. Som lärare blir det då en utmaning att undervisa i matematik. Man måste komma förbi sitt dåliga självförtroende och tvinga sig att ändra inställning till matematiken.
Den egna inställningen till matematik och hemmets kan avgöra om man lyckas eller inte. Många av oss tycker att matematik är ett spännande ämne. Man får mycket tillbaka, när man lyckas lära sig något. Det är en utmaning att undervisa i matematik.
Vad tycker vi är baskunskaper i matematik?
Matematik är mycket mer än man först tror. Vi behöver matematiken på så många områden i det dagliga livet. Det är lätt att fastna i ett tänk som utgår mer från vår egen upplevelse av matematiken i skolan än från våra styrdokument och från nyare forskning om matematikdidaktik. Var undervisning och våra klassrum skulle kanske se annorlunda ut då.
Författarna delar in baskunskaperna i tre grupper: kusnskaper för hem och samhälle, för andra skolämnen och för att studera matematik. Vi tror att vi i första hand ska ägna oss åt de två första områdena även om vi inte får glömma dem som ska studera vidare på högre nivåer.
Om vi ska kunna ge eleverna mer baskunskaper för hem och samhälle behöver vi arbeta mer praktiskt. Våra elever har inte alltid med sig praktiska kunskaper hemifrån så som det var förr när man fick hjälpa till vid bakning och andra praktiska sysslor hemma. Detta märks tydligt även i andra ämnen som slöjd och hemkunskap. Matematiken behövs även här. Vi kan ge föräldrarna tips om hur man kan träna sina barn på t ex mätning och tid. Även läxorna kan bli mer praktiska.
Vi hoppas att kunna skapa en röd tråd genom undervisningen genom det här projektet. Även om vi förmodligen inte blir klara på två år så kan vi fortsätta att bygga upp område för område. Vi tror också att vi kan bli tydligare och börja vissa moment lite tidigare. Det är viktigt att alla får tid på sig att tillägna sig baskunskaper i matematik. Samtidigt får vi inte hålla tillbaka de som behöver utmaningar.
Diskussionen fortsätter
Ni som var med, får gärna skriva kommentarer om innehållet i denna sammanfattning. Har jag glönt något? Har ni mer att tillägga?
Ni som följer oss får gärna kommentera det vi samtalat om.
Nästa träff blir i vecka 39. Då läser vi kapitel 2: Kunskapssyn och lärande.
Vad betyder matematiken för oss?
Först berättade vi vad matematiken betytt och betyder för oss personligen. Många av oss tyckte att matematiken var rolig i skolan. Vi tycker om att lösa problem och klurigheter. Om man hade lätt att tillägna sig matematikundervisningen i skolan som barn, blev matematiken rolig. Vi tror att en del har mycket mer med sig från början, medan andra måste kämpa mer. Dessutom betyder det mycket om man har stöd hemifrån.
Några hade andra erfarenheter. Om man behövde lite längre tid på sig och inte hängde med i lärarens undervisningstakt, blev matematiken tråkig och jobbig. Ibland kan det vara skolans organisation som skapar problemen. Man fick dåligt självförtroende, som följde med till vuxen ålder. Som lärare blir det då en utmaning att undervisa i matematik. Man måste komma förbi sitt dåliga självförtroende och tvinga sig att ändra inställning till matematiken.
Den egna inställningen till matematik och hemmets kan avgöra om man lyckas eller inte. Många av oss tycker att matematik är ett spännande ämne. Man får mycket tillbaka, när man lyckas lära sig något. Det är en utmaning att undervisa i matematik.
Vad tycker vi är baskunskaper i matematik?
Matematik är mycket mer än man först tror. Vi behöver matematiken på så många områden i det dagliga livet. Det är lätt att fastna i ett tänk som utgår mer från vår egen upplevelse av matematiken i skolan än från våra styrdokument och från nyare forskning om matematikdidaktik. Var undervisning och våra klassrum skulle kanske se annorlunda ut då.
Författarna delar in baskunskaperna i tre grupper: kusnskaper för hem och samhälle, för andra skolämnen och för att studera matematik. Vi tror att vi i första hand ska ägna oss åt de två första områdena även om vi inte får glömma dem som ska studera vidare på högre nivåer.
Om vi ska kunna ge eleverna mer baskunskaper för hem och samhälle behöver vi arbeta mer praktiskt. Våra elever har inte alltid med sig praktiska kunskaper hemifrån så som det var förr när man fick hjälpa till vid bakning och andra praktiska sysslor hemma. Detta märks tydligt även i andra ämnen som slöjd och hemkunskap. Matematiken behövs även här. Vi kan ge föräldrarna tips om hur man kan träna sina barn på t ex mätning och tid. Även läxorna kan bli mer praktiska.
Vi hoppas att kunna skapa en röd tråd genom undervisningen genom det här projektet. Även om vi förmodligen inte blir klara på två år så kan vi fortsätta att bygga upp område för område. Vi tror också att vi kan bli tydligare och börja vissa moment lite tidigare. Det är viktigt att alla får tid på sig att tillägna sig baskunskaper i matematik. Samtidigt får vi inte hålla tillbaka de som behöver utmaningar.
Diskussionen fortsätter
Ni som var med, får gärna skriva kommentarer om innehållet i denna sammanfattning. Har jag glönt något? Har ni mer att tillägga?
Ni som följer oss får gärna kommentera det vi samtalat om.
Nästa träff blir i vecka 39. Då läser vi kapitel 2: Kunskapssyn och lärande.
måndag 16 augusti 2010
Nu är vi igång!
Arbetet har inletts. Det känns skönt att vi kommit igång.
Det som vi beslutat idag om studiebesöken och studiecirkeln finns ovan på respektive sida.
Vi påbörjade arbetet med vår arbetsplan. Ett utkast finns på den sidan men där fattas mallen med våra visioner. Jag kommer att lägga ut den som en länk med nedladdningsbar fil senare.
Alla deltagare har fått de nya kursplanerna i matematik och mallen med utkastet till våra visioner i sina fack på skolan.
Tack alla för era insatser idag!
Det som vi beslutat idag om studiebesöken och studiecirkeln finns ovan på respektive sida.
Vi påbörjade arbetet med vår arbetsplan. Ett utkast finns på den sidan men där fattas mallen med våra visioner. Jag kommer att lägga ut den som en länk med nedladdningsbar fil senare.
Alla deltagare har fått de nya kursplanerna i matematik och mallen med utkastet till våra visioner i sina fack på skolan.
Tack alla för era insatser idag!
söndag 15 augusti 2010
Nu sätter vi igång
Måndag 16 augusti inleder vi arbetet med vårt matteprojekt. Under våren har vi diskuterat upplägg och skrivit vår ansökan som beviljades av Skolverket. Nu börjar vi på allvar.
Dagens program:
Dagens program:
- Introduktion, allmän information
- Studiebesöken
- Studiecirkeln
- Arbetsplanen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)