Vid vår träff pratade vi om följade saker:
Vilka svårigheter möter läraren som genom samtal och diskussioner ska få eleverna att förstå hur man använder de matematiska begreppen som ett komplement till vardagsspråket?
En del elever har inte vardagsspråket. De saknar vardagsord för olika företeelser. Då är det svårt att förstå även de matematiska begreppen. Vi tycker oss märka ett ökat antal som inte kan vardagliga ord som vi normalt förväntar oss att de kan.
Om vardagsspråket används parallellt med de matematiska begreppen, blir en del elever först förvirrade och tappar orden helt. De vet inte vilket ord de ska använda. Vardagsspråket kan också vara svårt att ersätta med ett mer korrekt matematiskt begrepp om det är fast rotat.
Vad är syftet med konkretiseringen?
Konkretiseringen kan utgöra ett stöd för eleverna när de bygger nya tankeformer och som ett skyddsnät när man glömt en tankeform så att man kan återskapa den.
Vilka risker finns det när man använder laborativt material?
En del elever fastnar i det laborativa materielet och kommer inte vidare i sitt tänk.
Vilka erfarenheter har vi av konkretisering i en flerspråkig miljö? Hur kan vi överbrygga de svårigheter som flerspråkiga elever möter i skolan?
Vi har inte så många elever med flera språk. Det kan vara viktigt att samarbeta med hemspråksläraren, om det finns en sådan, och SVA-läraren. Föräldrarna kanske inte heller förstår vårt sätt att arbeta med matematiken.
Hur kan vi undvika att "lotsa" eleverna?
Det är lätt att lotsa elever när man har stora grupper och många som behöver hjälp. Det gäller att orka och hinna vänta ut eleverna och att inte ger rätt svar.
Hur kan vi motivera eleverna att söka förståelse i stället för att tävla om att ha gjort flest uppgifter?
Vi kan lyfta de elever som har förstått. Vi kan diskutera i klasserna vad det innebär att vara duktig i matematik. Vi behöver ge dem självförtroende och berömma dem ofta.
Föräldrarna behöver också informeras eftersom de kan spä på tävlingsinstinkten hos sina barn.
